Förebyggande åtgärder

Med rätt teknik och genom att använda de kunskaper som finns om djurs beteende och instinkter kan arbetet bli säkrare.

Ha alltid en reträttväg och skydd mot anfall
Ett av många farliga moment vid hantering av djur är när man måste förflytta eller skilja djur från varandra. Det kan t.ex. vara då man vill få fatt i en nyfödd kalv för att märka den. Befinner sig djuren i en lösdrift, i en ligghall eller går på bete måste man försäkra sig om att det finns en reträttväg eller något att ta skydd bakom, om kon eller något annat djur i flocken plötsligt skulle gå till anfall. Ute i en betesfålla är det klokt att ta med sig traktorn som då blir ett bra skydd. Skaffa bra fånggrindar – det har man igen många gånger framöver.

Planera utlastning till slakt innan det är dags
Ett av de farligaste momenten i djurhållningen är när lämmar på transportvagnar ska öppnas eller stängas. Det grundläggande kravet man måste ställa är att det går att lasta ett djur på ett säkert sätt både för människan och för djuren. För att klara detta måste drivningsgångarna var rätt dimensionerade så att djuren inte kan vända. Det måste också finnas lösa grindar för att vid behov krympa drivningsgången eller spärra av så djuren går åt rätt håll. Det är också viktigt att gångarna är rena från bråte och väggarna är tillräckligt höga och framförallt täta. Sanda gångarna – hala gångar kan göra djuren skräckslagna. Ett djur rör sig alltid mot ljuset så öppna vid utlastningen eller tänd en lampa där så går det ofta smidigare.

Lär dig hantera djuren på ett rätt och säkert sätt
Det tar tid att lära sig hantera djur och alla har inte djuröga, så ta till vara på den kunskap som finns bland äldre kollegor. Vänj djuren tidigt vid kontakt med människor. Linda aldrig grimskaftet runt handleden när du leder ett djur i grimma. Får djuret ”spatt” hinner du aldrig släppa taget och då är olyckan framme. Avhornade djur är mindre farliga men absolut inte ofarliga. Stångningsskadorna av ett avhornat djur blir inte så blodiga, men de inre skadorna blir ofta lika svåra. Genom framsteg på avelssidan har lynnet hos våra husdjur successivt blivit bättre, men fortfarande är t.ex. inmjölkningen av nykalvade kvigor förknippat med stora risker. Sparkiga djur eller djur med annat dåligt lynne skall inte behållas, oberoende av hur bra de än producerar.

Lösdrift innebär stora risker
Bara det faktum att just djuren rör sig fritt är ett riskmoment i sig. Se till att du snabbt kan komma undan om ett djur plötsligt ilsknar till. Reträttvägen eller något att klättra upp på kan då bli din räddning. Måste man springa undan finns som vanligt risk att man halkar i de slippriga gångarna.

Många seminerar sina dikor bara en gång och låter sedan en tjur ta hand om efterlöparna, detta ökar naturligtvis risken mångdubbelt. Underskatta aldrig en tjur – det kan vara det sista du gör! Har boxväggarna liggande rörkonstruktioner istället för stående rör skulle många olyckor ha kunnat undvikas. Vågräta rör fungerar som en stege och gör att man snabbt kan ta sig ut. En tjur måste ringas om den är ett år eller äldre. Nu räcker det inte bara att se till att den får en nosring, man måste också regelbundet hantera den så att både du och tjuren får en vana vid att förflyttas mellan boxar och fållor.

Elektronisk märkning av nötkreatur.
En teknik som är på frammarsch är elektroniskt märkning inom nötköttsproduktionen. Djuren märks redan som kalv med en tagg i örat. Med en stationär våg i boxen slipper man då den ofta riskfyllda manuella vägningen utan djuren väger sig i stället kontinuerligt själva. Med elektronisk märkning och automatisk vägning under flera steg i uppfödningen kan produktionen effektiviseras och lönsamheten styras på ett helt annat sätt än tidigare. Elektronisk märkning ger möjligheter att ytterligare utveckla köttproduktionen med bättre foderutnyttjande och slaktviktsprognoser.
Se mer på Hencol

Vallhund
En tränad vallhund kan på många sätt underlätta arbetet med att hantera djur och då främst får och nötkreatur. Att ha en arbetande vallhund på gården är som att ha en arbetskamrat som aldrig klagar eller tröttnar. Hunden kan göra saker som du själv aldrig skulle klara av själv! I England säger de att en Border Collie gör 12 mans jobb! Det viktigaste om man planerar att skaffa en vallhund är att man har tid och intresse för att ha hund. Sverige finns två raser som används i praktisk djurhantering, Border Collie och Working Kelpie. Border Collie är klart vanligast. Ta kontakt med Svenska Vallhundsklubben för mer information.
Se mer på Svenska Vallhundsklubben

Se upp med utfodringsvagnarna
Automatiska utfodringsvagnar, datafodervagnar eller dyl. skall vara utrustade med nödstopp. Ett uppenbart dilemma, som fler fått erfara, är att manöverorganets symboler och handgrepp inte alltid är så logiska. Dödsolyckor har inträffat där den som kört vagnen snubblat och i stressen inte kommit ihåg hur man får stopp på den, utan hittats klämd till döds mellan vagn och inredning.

En säkerhetslina skall finnas över rälsen mellan hjulbygel och vagnsbygel. Detta är krav vid alla nyinstallationer. Det osannolika sker varje år att vagnar lossnar från rälsen med otäcka tillbud eller skador som följd. Om du köper en begagnad vagn – var noga med att kolla upp säkerhetsutrustningen.

Rätt utrustning kan vara livsviktigt
Det är viktigt att ha bra verktyg lättillgängliga i stallet. Bultsax, en vass kniv och brandsläckningsutrustning skall alltid finnas. Skaffa dig en bra utrustning för att kunna hjälpa till vid kalvningar. En lättmetallbrygga över gödselrännan är både mindre halkig och lättare att både bära och rengöra.

Det skall vara en självklarhet att alltid använda stövlar (skor) med stålhätta vid djurskötsel. Var noga när du köper skodon, de är din kontakt med marken. Det är stor skillnad på både mönster, komfort och kvalitet. En ledig arbetsoverall, handskar, (i förekommande fall) dammskydd och hörselsydd vid kvarnar och krossar skall alltid användas.

Kommunikationen är viktig. Du måste kunna meddela dig med andra om något händer Ha alltid mobiltelefonen på dig, och inte i traktorn eller i mjölkrummet. Nu finns det modeller som tål både fukt och oaktsamhet på ett bra sätt.

Fallolyckor är alldeles för vanliga
Trappor är bättre än stegar. Det är inte förbjudet med lösa stegar, men självklart är en trappa både säkrare och bekvämare i längden. En stabil ledstång är inte så dumt heller. Som djurägare lägger man ned många timmar i stallet, då är varje förbättring av arbetsmiljön en klar vinst för hälsan. På skullen eller loftet skall det finnas fallskydd vid fodernedtag och räcken vid avsatser och där nedstörtning kan ske. En bra belysning förhindrar också många olyckor.

Mot fallolyckor är renhållning och ströning en hjälp. Snubbelrisker finns bland annat vid skadade durkplåtar, trösklar och skador i betongen. Oordning bland redskap och andra föremål ökar också risken för fall. Utanför stallet kan is och snö ställa till det.

Se upp med damm, buller och ”starka kläder”
Lantbrukare har generellt sett en bättre hälsa än andra yrkesgrupper, det finns dock undantag speciellt vad gäller kroniska besvär från lungor och luftvägar samt nedsatt hörsel. Kraftfoderhantering och krossning av spannmål innebär alltid damm, buller och risk att fastna med händer och fingrar. Ha alltid ett par hörselskydd hängande vid krossen. Sätt tillbaka remskydden, många har skadats svårt när de har fastnat i remskivan. Förr gick kläderna sönder när man fastnade, men dagens syntetmaterial håller för enorma påfrestningar medan det som finns innanför kläderna, kroppen, snärjs och mals sönder

Var observant på mögligt foder, vid minsta misstanke använd dammskydd med minst P2-filter. Går man i många år i starkt dammig miljö sätter det för eller senare sina spår. Lungsjukdomen kol har tyvärr visat sig vara vanlig bland djurbönder. Dammet riskerar inte bara din hälsa, utan drar också till sig ohyra av olika slag och ökar brandrisken. Skaffa en låghastighetsvakt som slår ifrån om remmen skulle börja slira.

Bullerskydda fläktarna – en tyst miljö gör både människor och djur lugnare. Har du ett system där foder blåses in i en foderficka, glöm då inte att regelbundet kontrollera avluftningssystemet. Evakueringsrören och avluftningsstrumpan eller cyklonen sätts med tiden igen och blir det helt stopp kan det resultera i en bomb!

Utgödslingen = farliga gaser och farlig mekanik
I gödselbrunnarna finns det alltid svavelväte, underskatta aldrig den risken. Det är viktigt att luftströmmarna går på rätt sätt så att stallet är satt under övertryck, annars är risken stor att gödselgaserna letar sig in. Kontrollera att vattenlås och luftslussarna fungerar. Om du måste gå ned i en kulvert, förvissa dig om att säkerhetsströmbrytaren är låst och att ingen annan kan starta utgödslingen medan du befinner dig där. Flera otäcka olyckor har inträffat när just detta har hänt. Kulvertar och djupa rännor ska vara försedda med stabila plåtar.

Gödselbrunnen skall ha ett staket på minst 1,20 m över det för orten normala snötäcket. Farliga gaser kan också bildas i anläggningar med blötfoder och blandartankar, varvid några ruggiga tillbud skett. En far och son hittades medvetslösa i en sådan tank och räddades i sista stund av en granne.

Att tvätta ett djurstall med högtryckstvätt innebär att luften blir bemängd med aresoler och andra mer eller mindre ohälsosamma ämnen. Använd helmask med P2-filter, skyddsglasögon och hörselskydd. Kolla elanslutningar och kablarna regelbundet och använd alltid jordfelsbrytare.

Du har bara en kropp – var rädd om den
Tunga och monotona arbetsmoment som återkommer dagligen skall man försöka mekanisera bort. Försök också att växla och variera arbetsställningarna, det är ett bra sätt att undvika framtida belastningsbesvär. När man är ung och frisk tycker man att man klara det mesta, men för att undvika framtida besvär är det mycket viktigt att redan från början lära sig rätt arbetsteknik. En säker och bra arbetsmiljö ger ett trivsammare och effektivare arbete. Om djurskötaren trivs, är förutsättningarna för att också djuren skall trivas goda, vilket leder till en bättre avkastning och förhoppningsvis bättre ekonomi. Utnyttja företagshälsovården och serva din kropp lika ofta som du servar din traktor.

 
Bookmark and Share
シャネル 財布 シャネル バッグ シャネル ピアス シャネル 化粧品 シャネル 時計 シャネル ネックレス Chanel J12 ココシャネル シャネル 香水 Chanel 財布 シャネル画像 Vintage Chanel シャネル ネイル Chanel バッグ シャネル コスメ シャネル サングラス シャネル 口紅 シャネル化粧品公式 Chanel Vintage シャネル アイシャドウ シャネル キーケース シャネル チーク シャネル ファンデーション シャネル ポーチ シャネル マトラッセ シャネル 壁紙 シャネル 靴 シャネル 指輪 Chanel ネックレス